Huvudvärk vid tretiden, trötthet trots tillräcklig sömn, irriterade ögon varje måndag. Ofta pekar fingrarna mot stressen men orsaken kan vara lika enkel som luften du andas på jobbet. I den här artikeln går vi igenom hur du känner igen dålig ventilation, vad som orsakar det och vad du faktiskt kan göra åt det oavsett om du är anställd eller ansvarar för lokalen.
Vanliga symptom på dålig ventilation på arbetsplatsen
Dålig ventilation ger sällan ett tydligt och omedelbart varningssignal. I stället smyger sig besvären på gradvis, och det är lätt att blanda ihop dem med stress eller trötthet. Vanliga symptom är:
- Huvudvärk och trötthet, särskilt på eftermiddagen
- Irritation i ögon, näsa och hals
- Torr hud och torra slemhinnor
- Koncentrationssvårigheter och mental trötthet
- Hudrodnad
- Känsla av instängd eller unken luft
Forskning visar att dålig ventilation kan sänka prestationsförmågan med upp till 15 procent vilket är en kostnad som sällan syns på någon faktura men som märks i det dagliga arbetet.
En sak är värd att nämna: torr luft ger liknande symptom men är en annan orsak. Låg luftfuktighet - vanligt under vinterhalvåret när uppvärmningen torkar ut inomhusluften - kan ge torra ögon och slemhinnor utan att ventilationen egentligen är felaktig. Det är värt att skilja på de två innan man drar slutsatser.
Vad orsakar dålig ventilation på jobbet?
Det finns flera vanliga orsaker, och de behöver inte utesluta varandra:
- För lågt luftflöde i förhållande till antalet personer. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska ventilationen klara minst 7 liter per sekund och person, plus 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta.
- Igentäppta eller felinjusterade don som begränsar luftflödet utan att det syns utifrån.
- Smutsiga filter som inte bytts och som skapar motstånd i systemet.
- Felaktigt inställt ventilationssystem — ett vanligt problem i lokaler som byggts om eller fått förändrad planlösning utan att ventilationen justerats.
- Övertäckta frånluftsdon — förekommer i kontorslandskap där möbler eller skärmar placerats direkt under eller mot ett don.
- Hög CO₂-halt i fullsatta lokaler där ventilationen inte är dimensionerad för faktisk beläggning.
- Bristande städning som ökar dammhalten i luften och belastar filter och don.
Vad säger lagen om ventilation på arbetsplatsen?
Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar. Arbetsmiljölagen (AML) slår fast att arbetsgivaren ska se till att arbetsmiljön är sund och säker — och det inkluderar inomhusluften. Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2020:1 och AFS 2009:2 reglerar konkret vilka krav som gäller för luftkvalitet och ventilationsflöden i arbetsplatser och byggnader.
Kortfattat: som arbetsgivare ansvarar du för att minska riskerna med dålig ventilation, oavsett om du äger eller hyr lokalen. Hyr du lokalen delas det praktiska ansvaret med fastighetsägaren — men du som arbetsgivare har rätt att kräva att fastighetsägaren åtgärdar brister som påverkar arbetsmiljön.
Plan- och bygglagen kräver dessutom att ventilationssystem i de flesta typer av lokaler genomgår regelbunden OVK-besiktning. En underkänd besiktning är ett tydligt tecken på att åtgärder krävs.
Läs mer om vad som kontrolleras vid en OVK-besiktning.
Misstänker du att ventilationen på din arbetsplats inte uppfyller kraven? Kontakta Industriklimat för en kostnadsfri genomgång.
Hur varmt får det vara på jobbet?
Temperaturen och ventilationen hänger nära ihop och ett överhettad kontor är ofta ett tecken på att ventilationen inte klarar av att föra bort värmen. Arbetsmiljöverket rekommenderar att temperaturen på en arbetsplats håller sig mellan 20 och 26 grader Celsius. Överstiger den 26 grader räknas det som besvärande och arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder.
I praktiken kan det handla om allt från att justera ventilationssystemet till att komplettera med komfortkyla särskilt i söderlägen, glaspartier eller lokaler med mycket utrustning som avger värme.
Vad kan du göra om ventilationen är dålig på jobbet?
Om du är anställd
Börja med att ta upp det med din chef och ert skyddsombud. Skyddsombudet har mandat att driva frågan och kan vid behov begära att Arbetsmiljöverket gör en inspektion. Dokumentera gärna besvären — notera tid på dygnet, var i lokalen det är värst och hur länge det pågått. Det underlättar om frågan behöver eskaleras. Du kan också be om att CO₂-halten och luftflödena mäts — det ger ett objektivt underlag.
Om du är arbetsgivare eller fastighetsansvarig
Här är de konkreta stegen:
- Låt utföra en OVK-besiktning för att identifiera brister i systemet och dokumentera faktiska flöden.
- Kontrollera filter och don — byt filter och se till att inga don är övertäckta eller blockerade.
- Låt injustera systemet — felinjustering är en av de vanligaste orsakerna till otillräckliga luftflöden och löses relativt enkelt av en utbildad tekniker.
- Utvärdera behovsstyrd ventilation — om lokalen har varierande beläggning kan ett DCV-system säkerställa att ventilationen alltid anpassas efter faktiskt behov, utan att överprestera när lokalen är tom.
Vanliga frågor om dålig ventilation på jobbet
Kan man bli sjuk av dålig ventilation?
Ja. Kortvarigt kan dålig ventilation ge de symptom som beskrivs ovan — huvudvärk, trötthet och irritation. Vid långvarig exponering kan det förvärra befintliga luftvägsbesvär, bidra till ökad känslighet mot allergener och i värsta fall leda till kroniska problem. Boverket noterar att "förhöjd känslighet och kroniska problem kan kvarstå" vid upprepad exponering för dålig inomhusluft. Det är med andra ord inte ett problem man ska vänta ut.
Vem ansvarar för ventilationen på min arbetsplats?
Arbetsgivaren bär alltid det primära ansvaret för att arbetsmiljön är sund — det gäller oavsett om lokalen ägs eller hyrs. Äger arbetsgivaren inte fastigheten delas det praktiska underhållsansvaret med fastighetsägaren, men arbetsgivaren kan och ska kräva att fastighetsägaren åtgärdar brister som påverkar inomhusmiljön. Är du osäker på hur ansvaret är fördelat i just ert fall är det skyddsombudets roll att driva frågan vidare.
Hur vet jag om det är ventilationen och inte något annat?
Det enklaste sättet är att mäta CO₂-halten med en CO₂-mätare — det är relativt billiga instrument som ger ett direkt och objektivt värde. Överstiger halten 1 000 ppm är det ett tydligt tecken på att ventilationen är otillräcklig för antalet personer i lokalen. Vill du ha ett mer exakt underlag bör en tekniker mäta faktiska luftflöden vid varje don och jämföra mot de krav som gäller för lokalen.
Hjälper det att öppna fönstret?
Kortvarigt kan det hjälpa — ett öppet fönster sänker CO₂-halten snabbt och ger en känsla av friskare luft. Men det löser inte grundproblemet. En ventilation som inte fungerar som den ska behöver åtgärdas, inte kringgås. Vädring via fönster är dessutom beroende av utomhustemperatur, vind och placering i byggnaden — och fungerar sämre ju större och tätare lokalerna är. Om du regelbundet behöver öppna fönster för att det ska kännas bra är det ett tydligt tecken på att ventilationssystemet bör ses över.
Dålig ventilation på jobbet är sällan ett problem som löser sig av sig självt — och arbetsgivaren har ett tydligt lagligt ansvar att åtgärda det. Industriklimat hjälper arbetsgivare och fastighetsägare i Stockholm och hela Södermanlands och Östergötlands län att identifiera och åtgärda ventilationsproblem. Hör av dig så berättar vi vad som passar er arbetsplats.